Bostadsbyggandet

Stockholm är Europas snabbast växande huvudstad. Det ställer höga krav på ett omfattande bostadsbyggande, som framgångsrikt förenar kvantitet i bostadsmålen med kvalitet i byggandet.

Att bygga nya hem för dagens och framtidens stockholmare är en helt avgörande förutsättning för att vi ska klara tillväxten. Att ha ett hem och ett jobb är grunden för att människor ska kunna förverkliga sina drömmar och idéer. Effektiviteten i planprocessen behöver öka, planberedskapen måste stärkas väsentligt och strategier behöver tillämpas för att bygga attraktiva stadsmiljöer i hela Stockholm. Fler unga behöver den första bostaden för att kunna ta det första jobbet.

Den rödgrönrosa majoriteten har målet att bygga 40 000 bostäder till 2020 varav 1000 studentbostäder till oktober 2015 trots det har endast 180 studentbostäder klara samtidigt som Alliansen lämnade över 8 000 studentbostäder i olika byggnadsfaser. Problemet är att majoriteten inte når sina mål. Moderaterna har tillsammans med Alliansen i majoritetsstyre i Stockholm stad nått bostadsmålen för 2010-2014. Karta över den rödgrönrosa majoritetens försenade och stoppade bostäder.

50 000 nya bostäder till 2020

Stockholms befolkning väntas enligt de senaste prognoserna öka med elva procent till 2020. Det innebär en ökning i absoluta tal med 100 499 personer, från dagens 911 989 till 1 012 488 människor år 2020. Räknat på att det i snitt bor 2,14 personer i varje bostad så behöver det byggas 46 962 bostäder till 2020. I Moderaternas budgetförslag är målsättningen för antal påbörjade bostäder till 2020 50 000 stycken, vilket är 25 procent högre än majoritetens målsättning. Vi förenar detta med förslag på hur planprocessen kan effektiviseras och planberedskapen höjas i samverkan med byggbranschen för att säkerställa att målen nås.

Bostäderna ska byggas i attraktiva och kollektivtrafiknära områden där det är enkelt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att bygga i goda kollektivtrafiklägen får stadens invånare smidigare resor och miljön blir bättre. Den växande staden förutsätter att vi bygger nya parker och vårdar de befintliga och uppmuntrar boende att engagera sig i sin närmiljö. Nya stadsdelar och bostäder ska präglas av varierande och nydanande arkitektur och ha hög miljö- och energiprestanda. Planeringen av nya bostäder måste även inkludera fler förskolor, skolor, idrottsytor, säkrad plats för fritid och rekreation samt olika former av specialbostäder.

En bostad för alla innebär att vi behöver både hyresrätter och bostadsrätter. Inte minst för en ökad rörlighet och för att säkerställa bostäder åt människor som nyligen anlänt till Stockholm för arbete eller studier är det viktigt med ett bra utbud av hyresrätter. Vårt mål är att bygga 50 000 nya bostäder till 2020, varav hälften av de nya bostäderna ska vara hyresrätter.

Fler studentbostäder

Tillgången till billiga bostäder för unga och studerande är en viktig faktor för Stockholms fortsatta tillväxt. Vi har fattat beslut om över 8 000 nya studentbostäder under de båda föregående mandatperioderna. Arbetet med studentbostäder för att utveckla Stockholm som studentstad måste vi göra tillsammans med övriga kommuner i Stockholmsregionen. Till Studentbostadsmässan 2017 har ett antal kommuner förbundit sig att tillsammans leverera studentbostäder, 4 000 av dessa är Stockholms del. Detta är ett mål som kommer att uppfyllas med råge. Vi höjer målsättningen till 4 500 färdiga studentbostäder under denna mandatperiod. Men mer krävs, inte bara för studenter utan för unga och personer med begränsade ekonomiska medel som behöver komma in på bostadsmarknaden. Därför föreslår Moderaterna att ett koncept för den första bostaden lanseras.

Underlätta för unga och nyanlända att få sin första bostad

Moderaterna vill underlätta för unga och nyanlända att få sin första bostad genom ett nytt koncept med billigare ettor. Syftet ska vara att finna åtgärder för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för de som idag står utanför. Det kan vara vanliga lägenheter likaväl som standardiserade moduler i flerbostadshus, kombolägenheter eller kollektivboende. Konceptet ska vända sig till unga under 30 år som söker sin första bostad och ge möjlighet till betydande avsteg från dagens detaljerade regler. Ett antal lösningar, nationellt och kommunalt, skulle ge direkt genomslag på hyran genom att underlätta för ett mer kostnadseffektivt byggande. Även möjligheterna att prioritera detaljplaner där smålägenheter ingår ska ses över.

Fler avsteg från plan- och bygglagen och Boverkets byggregler måste tillåtas.

Många ungdomar som försöker komma in på arbetsmarknaden vittnar om att nya bostäder som byggs är för dyra. De höga hyrorna beror bland annat på att inredningsstandarden är för hög och på krav i regelverket. I den moderna staden är det inte rimligt med krav för storleken på städskåp eller full tillgänglig-het i alla lägenheter.

Moderaterna vill:

  • Bygga 140 000 nya bostäder till 2030.
  • Påbörja 50 000 nya bostäder till 2020, varav hälften hyresrätter.
  • Underlätta vägen in till den första bostaden.
  • Slopa avgiften för unga i bostadskön till 25 år.
  • Möjliggöra för unga från 16 år att stå i bostadskö
  • Att 4 500 studentbostäder ska stå klara fram till 2018.
  • Ta ett tydligt helhetsgrepp i stadsplaneringen genom fortsatt arbete med områdesplaner och flexibla detaljplaner.
  • Genomföra markanvisningstävlingar där marken tilldelas den aktör som kan bygga med lägsta hyran.
  • Utreda möjligheten för staden att ta ut halv tomträttsavgäld för marken där en aktör vill bygga ettor under 30 kvadratmeter.
  • Tillåta högre grad av standardisering och fler avsteg från byggreglerna.
  • Hemställa hos regeringen om att ta ett samlat grepp om bostadspolitiken i syfte att i ett sammanhang hantera frågor om byggande, fastighets- och reavinstbeskattning, ränteavdrag och bruksvärdessystemet. Ambitionen ska vara att öka rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta bytet mellan större och mindre bostäder med utgångspunkt i enskilda människors aktuella behov.
  • Hemställa hos regeringen om att utreda möjligheterna till ändringar i plan- och bygglagen på så vis att en administrativ avgift kan tas ut för varje enskild överklagan av detaljplaner, bygglov och rivningslov.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>